Tillverka snöre av starr

Snören kan göras av starr. Det är ett sk halvgräs och det finns ca 4 000 arter bl.a. säv och starr. Bladen är inte släta vilket känns när man drar dem mellan fingrarna. Halvgräs växer främst i fuktiga områden.

Vid promenader i skogen för att leta bär och svamp kan man se öppningar som denna där träden glesnar. Här är det ofta sankmark med tuvor av björnmossa och gummistövlar behövs för att gå och har det regnat mycket får man kliva på tuvorna med björnmossa för att inte sjunka för djupt.

Här växer starr som fortfarande i september har en fin grön färg. Denna typ av starr växer i tuvor och står aldrig upp utan ligger efter marken och dessutom står den djupt i mossan och verkar då inte så lång. Roten ser ut som en späd purjolök och håller ihop flera blad i lite olika längd. Skörda kan man göra genom att rycka upp eller ha en sax med och klippa av. När man rycker upp så tar man mindre mängder och snärtar till. Väljer man att klippa så ska man försöka göra det långt ned för att få så långa blad som möjligt.

Att rycka och få bladen samlade underlättar hemtransporten. Man gör enkelt ett band av några blad och knyter om buntarna. När man ska börja arbeta med starren så klipper jag bort den ljusa delen.

Att göra ett snöre går till på samma sätt som när man gör en drejad mattfrans. Tag ett antal blad till önskad tjocklek. Knyt ett snöre på mitten och fäst i något lämpligt för att kunna spänna.
Tag hälften av bladen i vardera handen och sno båda delarna åt vänster. De inte helt släta bladen underlättar att det går lätt att sno. Färska blad med lite fukt kvar går lättare än torra men det går det också.

När man snott några gånger lägger man den vänstra delen över den högra och låter dem byta plats i händerna. Snor, korsar, snor osv. Om man snor löst blir det en lös snodd.
När man flätat klart så kan man linda ett blad som avslutning och fästa.

Skarvning sker efter hand. Se till att inte behöva skarva båda samtidigt utan göra det med lite förskjutning. Lägg in de antal blad som behövs som bilden visar sno och korsa.

Så här kan det se det ut med alla skarvningar. Tunna blad kan man rycka av och till lite kraftigare tar man saxen till hjälp.

Så här kan de färdiga snörena se ut och de är i lite olika grovlek och kräver också olika mycket starr vid tillverkningen.
Snöret kan användas till upphängning, att knyta om ett paket eller annat tillfälle då man vill ha ett naturligt och förgängligt snöre.

Någon sorts starr är inte svårt att hitta om man kan komma ut i naturen. De finns vid sjökanter, kärr och fuktig terräng och kan skördas under sommar och höst.
Halvgräsen är oftast perenna. De växer sakta och talar om att det antingen är näringsfattig eller översvämmad mark. Starr har strån med hon- och hanblommor och ibland kan de sitta på samma strå.
Starr har varit viktigt att skörda som foder till kreatur. I norra Sverige har man skördat blå- och flaskstarr till skohö att ha i skor och stövlar.

Vid nästa tur i svampskogen skörda lite starr också och sno ett snöre.